Ännu ett år har passerat, och ännu en gång kommer nyårslöften om träning och ”bättre hälsa”, ”inte äta socker”. Något som trycks in i våra huvuden året runt, ”ät inte för mycket”, ”ät inte det”, ”hoppsan nu måste jag träna bort chipspåsen!”. Socker har blivit lika farligt som kokain, det är helt orimligt. Självklart är ingenting i för stor mängd hälsosamt, inte heller träning. Att träna 7-10 gånger i veckan är inte hälsosamt, men ändå uppmuntras det till något bra. 

Vi får hetsen upptryckt i våra ansikten dagligen, genom andras munnar, massmedia, sociala medier. Influensers vi följer på våra sociala medier poserar med ”Fitness detox tea” och ger oss rabattkoder, så vi också kan köpa te för att gå ”ned i vikt” eller ”få en slimmad kropp”. 

Jag erkänner, jag har själv varit där, jag drack sånt te, och tränade 2 gånger per dag. Cykla till gymmet (totalt 1mil) och köra ett ordentligt svettigt maxat pass inne på gymmet, senare på dagen blev jag så uttråkad så jag tränade igen. Och så gick det i en spiral, visst såg man resultat, men hur bra mådde man egentligen? Det enda som snurra i mitt huvud var träning och hur jag skulle få så bra resultat som möjligt, gärna på kort tid. Jag har ett starkt minne av att jag inte tyckte jag var tillräckligt smal och slim, trots mellanrummet mellan mina lår och platta mage. Vi blir hjärntvättade av denna ”hälso”- och träningshets.

Idag besöker jag inte gymmet nästan varje dag för att bli ”slim” eller ”gå ned i vikt”. Idag är jag där för att jag vill  ha hjärnstimulans, bygga muskler och vara fysiskt stark, jag har en fungerande kropp och då vill jag använda den. Ja, träning är hälsosamt, i rätt mängd. Men träning är inget måste, jag har levt många år på denna jord utan träning och ätit massa socker i mina dagar, och ännu lever jag! Jag gör inte saker jag tycker är tråkigt, om jag inte måste, men lyfta vikter 3 gånger i veckan med Destiny’s Child skrikandes i hörlurarna är för mig är roligt. Jag tänker fortsätta äta socker hur mycket jag vill, inte gå och träna om jag vill det, äta chips till middag om jag vill det. Min kropp är min kropp, och jag bestämmer över den, inte någon annan. 

Tänker du som läser detta lämna någon onödig kommentar? Besvära dig inte över det, klicka vidare. För jag bryr mig inte ett skit.

Från perioden "träna två gåner per dag".